Dotterbolaget är ett feministiskt serienätverk för kvinnor och transpersoner. Kontakta oss på info(a)dotterbolaget.com.

måndag 25 februari 2013

Rasskolan

Valerie Kyeyune Backström har dragit igång Rasskolan på sin i allmänhet jäkligt läsvärda blogg Falskheten! Rasskolan är en serie inlägg där rasism som strukturellt förtryck förklaras utförligt och pedagogiskt med hjälp av kunskap, levd erfarenhet, vass humor, vrede och bitande satir. In och läs, alla borde läsa! DET ANGÅR DIG OCH MIG OCH DU DÄR OCKSÅ. Detta är nödvändig folkbildning om ett av våra mest komplexa och vidriga förtryckssystem, som ständigt återskapas av oss (framförallt ca helt och hållet av oss vita) i våra privata relationer, inom organisationer, myndigheter och i lagstiftningen.

Som tecknare var ju förra året det år när rasism inom bildspråk, gestaltning av ras* och mångfaldsrepresentation i bild inte längre gick att undvika, även om en levde i förnekelsen att sådant inte spelar roll eller att rasism hör till en svunnen tid. Genom tårtdebatten, Tintindebatten, Lilla Hjärtatdebatten, pepparkaksgubbedebatten och slutligen Disneydebatten böljade argumenten fram och tillbaka mellan tryckfrihetsprinciper, rättighetsfrågor och frågan kring vad rasism och censur egentligen är. För första gången som jag kan minnas (obs jag är en ung människa på 23 år) så bröts hela det offentliga samtalet sönder av en ordentlig debatt om rasism, där också konflikten inte låg mellan Det Goda Samhället Med Samsyn På Vad Rasism Är Och Att Det Bör Bekämpas och Högerextremisterna/Sverigedemokraterna/de-outbildade-på-landsbygden-i-Skåne. Den låg istället som ett fult sår mitt ibland oss och blottade å ena sidan vreden hos främst en vit, dominant kultursfär som fått sitt tolkningsföreträde ifrågasatt och å andra sidan den hos framförallt people of colour (icke-vita, personer som upplever rasifiering) som utmanade de vedertagna idéerna om vad rasism är, var (och hos vilka) den finns och vad den får för konsekvenser.

Trots att förra året var obehagligt på många sätt (mordhot, vidrig nonchalans gentemot folks upplevelser av rasism etc) så är jag personligen ganska tacksam över att ha fått följa och delta i debatterna (dock ej de offentliga, är ej sådan kändis) och vad jag har lärt mig därav.   

Dock, trots att detta var den ämnesfråga som jag i tecknarsammanhang för evigt kommer förknippa med 2012 så känns som att märkligt få vita tecknare (bla jag själv) har uttalat oss i frågan. Jo, jag vet att det var ett antal tecknare förutom Stina Wirsén (skaparen av barnbokskaraktären Lilla Hjärtat) som deltog i den offentliga debatten (bla Johanna Rubin Dranger med dessa läsvärda artiklar 1 och 2), men vi är ju så många fler som arbetar med det här. Att skapa bilder. Och yes, vi är många fler som är intresserade av rättvisefrågor och hur strukturella förtryck tar sig uttryck och bekämpas. Så vi borde inte förbli tysta och undvika att ta den här debatten, även om det kräver mycket självrannsakan, analys av det egna yrket och av frågan om rasism att göra det. Då tiger vi ju ihjäl ett av de viktigaste samtal vi skulle kunna föra som konstnärer och aktivister i vår tid. Please let's not do that.

Jag vill inte göra det. Så jag lovar att återkomma och från mitt håll bena i det här.

Kramen!

/

Saskia

*använder här begreppet "ras" i bemärkelsen "ras som social konstruktion" och utgår alltså ifrån att raskategorier såsom vit, latino, svart etc är sociala konstruktioner på samma sätt som könskategorierna man och kvinna är det. Dessa konstruktioner är i högsta grad en del av hur vi förhåller oss till och bedömer varandra, medvetet eller omedvetet. Vilken kategori du inskrivs i av dig själv och andra påverkar också radikalt hur du bemöts i samhället, av myndigheter, i en position som arbetssökande etc etc i hundra år av konsekvenser. Att ras är en social konstruktion som vi hierkiskt organiserar samhället efter innebär alltså att 1, det finns inga biologiska, naturliga raser + 2, att de här klassificeringarna spelar en akut roll i våra dagliga liv. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar